I föregående blogg inlägg skrev jag några rader kring vad man bör tänka på när man handlar upp en akustikförbättring och de fallgropar som finns på vägen. Sammanfattningsvis kan man, utifrån mitt resonemang, konstatera att projekteringen är mycket viktig, samt att man bör välja leverantörer som kan erbjuda helhetslösningar.
Även miljöfrågan bör följa akustikutredningen i tidigt skede så att oönskade produkter inte hamnar som lösning på akustikkraven. Eftersom akustikfrågan många gånger påverkar val av grundkonstruktion så kan ett byte av produkt senare i projekteringen medföra en hel del onödiga problem.
Genom att ta upp akustikfrågan tidigt i projekteringen då en nybyggnad eller renovering skall utföras kan ofta akustiken lösas på ett effektivare och billigare sätt, än om saken tas upp senare.
Som beställare eller förvaltare har man ett ansvar kring akustiken i fastigheten. Kraven gäller i första hand stegljud och luftljud men i vissa fall även rumsakustiken i form av efterklang och ljudabsorption. Ursprungligen gällde kraven endast bostäder men idag önskar man uppnå god akustik inom i stort sett alla verksamhetsområden så att arbetsmiljön blir trivsam och funktionell.
Givetvis kostar det att skapa god akustik och därför skall denna investering planeras noga för ett gott resultat. Dock ses investeringen många gånger som just en kostnad och inte en tillgång.
När man säljer eller hyr ut en lokal eller fastighet handlar argumenten ofta om läge, funktion och utformning. Men det finns också ”osynliga” egenskaper som kan läggas till i argumentlistan.
Att använda akustiken i sin marknadsföring anser jag vara en mycket god investering.
Den akustikförbättring man investerat i skall inte bara ses som ett byggkrav utan även som ett viktigt argument för kunden som skall flytta in. Eftersom man i vanliga fall kanske inte går och funderar på akustik så kan det vara lämpligt att belysa detta lite extra för kunden och på så sätt göra honom/henne uppmärksam på detta mervärde som den aktuella fastigheten har. Kanske kan detta argument leda till att kunden väljer just denna fastighet framför annat alternativ.
Akustiken kommer i alla hänseende att påverka kunden, oavsett om det är en privat bostad eller om han/hon skall bedriva en verksamhet där.
Att bygga lägenheter med dålig akustikstandard får lätt till följd missnöjda hyresgäster som kan skapa negativa rykten kring fastigheten, som i sin tur kan påverka efterfrågan.
Det motsatta gäller då givetvis om man istället satsat på en bättre akustisk nivå.
Det kan vara värt att notera att vi ändrat våra hem betydligt de senaste åren i och med platt TV´s intågande. Det platta formatet tillåter inga större ljudresurser så det blir allt vanligare med olika hemmabio paket, alla innefattande bashögtalare ( s k subwoofers ) placerade på golvet. Dessa skapar extrema lågfrekventa toner som mycket effektivt tränger igenom bjälklagen till grannens stora förtret.
Genom investering i förhöjd ljudkomfort kan problemen elimineras eller i alla fall minskas till acceptabel nivå.
I Boverkets gällande ljudkrav nämns i första hand ljudklasserna B och C. Ljudklass C är ett minimikrav för t ex bostäder medan B kravet får ses som extra komfort och kvalitet.
Enligt min uppfattning ger ljudklassen C en acceptabel ljudkomfort men inte på långa vägar något extraordinärt. Ljudklass B däremot ger detta extra argument och erbjuder en betydligt behagligare miljö.
Kostnaden mellan dessa ljudklasser behöver inte innebära stora investeringar och speciellt inte om man tar upp saken tidigt i planeringen. I många fall kan t ex bjälklaget uppgraderas genom att en akustikmatta (typ Decibel) enkelt integreras. Dessutom innebär en sådan konstruktion att val av golvmaterial i framtiden kan göras fritt utan att de akustiska förutsättningarna ändras nämnvärt.
Vilket annars kan vara ett problem vid hyresgästanpassning.
Det finns givetvis möjligheten att eftersträva ljudklass A vilket innebär en extremt god ljudkomfort.
I detta fall får man angripa fastighetens akustiska förutsättningar från en rad olika håll, vilket inte alltid är enkelt att finna lösningar till.
Dock har jag har själv varit delaktig i bostadsprojekt där ljudklass A skapats med mycket lyckat resultat.
Som jag tidigare nämnt krävs då tidig planering och gott samarbete mellan alla inblandade parter.
Det talas allt mer om akustik och jag är helt övertygad att detta begrepp kommer att vara ett självklart argument och krav för framtidens hyresgäster, lika självklart som miljökraven följer vår vardag.
Pär Lindstedt. / Aprobo ab
